Om någon ber mig beskriva mig utifrån musiksmak så blir jag alltid tyst.
Jag kan inte kalla mig för varken punkare, hårdrockare, dansbandsluder, schlagertönt eller ravare...
Jag lyssnar ju faktiskt på lite här och lite där...

Idag fick jag dock en rolig kommentar från Jenny som jag varit iaf bra bekant/vän med ett år när vi diskuterade Peace and Love festivalen...
Jag skrev något om att: Jag kan jobba jämt bara jag får se Winnerbäck...
Jag får snabbt höra ett förvånat: Men lyssnar Du på honom?

Eh ja... vadårå?!

 Zodic   Idag, 22:53
men du känns så hårdrockig!

Ridå.

Det gör jag väl ändå inte?
Jag är ju ungefär den vanligaste människan jag vet..

Eller?
Småbarnsmamma med mysbyxor och munkjacka 24/7 typ. haha. Kanske inte riktigt så illa men....

Oh well. Det är skoj. Jag har äntligen hamnat i ett fack.
Hurra för mig ;)