Effektivt?!



LillTerroristen kollar på Mora Träsk medan jag bakar bröd och städar. 
Middagen skall alldeles strax påbörjas. 
Det gäller att hålla igång medan det fortfarande finns en gnutta energi kvar!
Förövrigt ser Lillälsk alldeles trasig ut! Hon ramlade av från en cykel på dagis idag och skrapade upp halva ansiktet. 
Ok .. lite överdrivet men det är skrapat från pannan, runt halva ögat och ner på kinden.
Mammas stackars Lilla ängel!!

Dock är hon väl lika enveten som sin mamma. När blodet och tårarna var borta sprang ut igen. Knuffade bort barnet som tagit hennes cykel och fortsatte cykla ;) 
Girlpower... Eller sådan mor sådan dotter! 


Nej. Det här hinner jag inte!! 


Snart, snart helg för bövelen .. Då skall hemmet vara någonlunda ok!

Åh, vad jag längtar!

Ja, ni ser rätt. Jag längtar efter Helg!
Jag längtar efter att få slippa rusa iväg till dagis på morgonen. Jag längtar tills att jag och liten kan ha våran sedvanliga helg-mys-frukost med levande ljus och massa gott pålägg. Även fast det innebär att hennes mamma måste stå ut med alla dessa hemska program på barnkanalen. 
Ja, jag säger då det. Det var bättre förr! Huvaligen!
Så kommer det vara fint att man kan gå till lekplatsen på dagis där det faktiskt är lämpat för lite mindre barn. 
Min lilla är tex för liten för att gunga i "stora gungor" och hon är dessutom en j*vel på att rymma när det inte finns en gnutta stängsel runt :) Så det är tacksamt när dagis är stängt och vi kan gå dit! 

Dessutom har jag planerat en liten tripp till det stora centrumet Los Angered. Se om vi kan hitta sandleksaker och hårfärg.


Förövrigt så kom J förbi igår precis efter att jag nattat liten. Han hade med sig grillad kyckling och jag bjöd på kaffe. Det är sådana där spontana besök och gester som värmer så oerhört! 
(ok, ok .. kanske inte helt spontant med tanke på att jag inte öppnar om jag inte väntar någon men.. han messade faktiskt bara några minuter innan) ^^
Oh well .. det är torsdag idag. Snart fredag.

Den här eftermiddagen vet jag inte riktigt hur den skall spenderas. 
Den Borde .. spenderas med brödbak och städning. Men om sant skall sägas misstänker jag att det slutar med en lång promenad från dagis, affären och sedan avslutas det med kaffe hemma hos Tant T där det även äts kvällsmat innan det är dags att gå hem. 
Men jag klagar inte ... Det är helt och hållet uppskattat när barnen kan äta gemensam middag och vi vuxna hjälps åt med matning och matlagning!
Men nu är det dags för frukost. Eller ja, frukost nummer två. Frukost nummer ett åt jag kl. 04 inatt ihop med Terry när han kom hem från jobbet. 
Men nu har jag faktiskt sovit ett par timmar på förmiddagen så då räknas väl det här som frukost igen antar jag?! 
Nå ja .. strunt samma! Smörgås it is! 

Ta hand om Er mina fina!


Surrounded by love!

♥ ♥ ♥

Jag inser egentligen alldeles förjävla sällan hur lyckligt lottad jag är! Men ibland slår det mig som blixten att: 
Fy farao, vilken jävla tur jag faktiskt har. 
Fy bövelen vilka fantastiska vänner jag har. Nära och kära som ställer upp oavsett. När det krisar. 
Det är fantastiskt! 


Den senaste tiden har som jag skrivit varit... turbulent. På många vis.

Det handlar om så många människor. Vissa tänker jag nämna idag. För just nu är det just De som faktiskt gör att jag hanterar vardagen!

Det handlar om en Liten Terrorist som jag avgudar, och lever för. Som ger mig en anledning att gå upp varje morgon, ta tag i mig själv och orka existera. En älskad vacker liten varelse som gör att jag vill utvecklas, leva och lära. Dela med mig! Den som jag älskar villkorslöst och utan förbehåll. Som jag vet att älskar Mig ... för den jag är! Älskade, älskade lilla Ängel! ♥


Sedan har vi de andra fantastiska människorna som gör mina dagar och mina nätter. Som står ut med mig. Som tröstar, skäller, får mig att skratta och stråla. Som får mig andas lugnt och pirrigt på samma gång. 
Som får mig att förlora nattsömn och dricka för mycket kaffe! Som får mig att känna att jag faktiskt är viktig. 
Som tar mig för vad jag är. Som inte dömer. Som inte lägger en massa krav och måsten på mig. 

Älskade Christine!! ♥
Vackra, fantastiska människa. Tack för alla underbara nätter den sista tiden. För alla skratt, cam stunder och sköna kommentarer.
Tack för all kärlek och all värme!
Jag är glad vi har funnit varandra, jag är glad för våra drömmar och för våra spontana ideér och allt annat galet vi hittar på!
En dag skall vi ligga framför en öppen brasa, dricka vin och äta ost. Det lovar jag!

You and me are made match in heaven honey!



Terry ... Älskade Terry. ♥ På andra sidan atlanten. I landet långt borta. Som får mig hjärta att både stanna och slå lite fortare på samma gång. Han som fjärilarna att para sig och gå amok i hela min kropp. 
Eller som han så fint sade det igår:

"By the way i dont have butterflies..i have bald eagles in there"

Och jag kan inte annat än att säga Tack detsamma Baby till hans andra kommentar samma kväll:

THANK YOU 4 MAKIN MY DAY AND NIGHT, MY ANGEL! ♥ ♥

Ja, ok .. han får mig att förlora all sömn på grund av tidskillnader och annat löjligt. Jag får honom till att förlora sin sömn. Men vi har i alla fall varandra! Och just nu är det magiskt. Helt jävla magiskt
Och jag kan inte vänta tills Skype ringer på kvällarna och jag får se det där fantastiska leendet igen. Att prata oavbrutet tills det är dags för liten att vakna. Timmar som flyger iväg och två människor som knappt hinner hämta andan mellan orden för att vi är så rädda för att tiden skall ta slut. 
Vem behöver sömn när man har en sådan som honom? 

Cliché? Yeah Baby! ;)


Sedan har vi Jimmy. ♥ Den där människan som är lika mycket Mafia Wars tönt som jag! Som gör mina dagar glada med sina söta sms och spontana telefonsamtal. 
Tack för att du ringer och väcker mig på morgonen med din snälla röst och gör att jag får en lugn, trygg och fin start på dagen! 
Det betyder mer än du tror skall du veta!! 
Tack för alla MW gåvor, för alla mysiga msn stunder och för alla dina fina ord! 
(Trots att jag inte alltid riktigt förstår din skånska... och att du mobbas) =D
Tack för att du finns och för att du är du!


NI har gjort de senaste veckorna fantastiska och oförglömliga.
♥ ♥ ♥
Självklart finns det fler som bor i mitt hjärta, som jag aldrig skulle klara mig utan. Som jag skulle dö för. Som är en lika naturlig del av mig som varje kroppsdel är. 
Men just nu får det räcka för idag. Jag skall sova ett par timmar innan Baby kommer hem.
Imorgon skall jag försöka komma iväg till gymmet. 
Det är ett måste! 
Beach 2015 hånar mig redan! 



Tack,tack, tack till alla fantastiska, vackra vänner både irl och ute i den stora nätrymden. 

Ni är mina vingar!

Because I got high...

Jag har fått en överdos av kaffe. Speedad, skakig och ömsom glad, dansandes och stundtals i vad som kan liknas vid koma.
Tror inte jag har fått den här känslan av kaffe sedan jag var 15-16 och levde mina glansdagar på "Kaffedoppet" istället för vid skolbänken. Jag fick en nostalgitripp.

"Kaffedoppet" var stället där man på den tiden kunde köpa en kopp kaffe för 15 kr och få så många påtårar (stavning?) som man ville. Satt man där från att man kom med skolbussen kvart över åtta på morgonen tills den samma bussen gick hem klockan kvart i fyra blev det ganska många koppar kaffe. Det sista året jag hängde där fick man bara lov att ta en påtår. Jag kan inte klandra dom.

Det fina med "Kaffedoppet" var att det aldrig blev tråkigt. Folk kom och gick och vissa av oss satt hela dagarna. 
Ibland somnade man .. (läs:jag) med en bok i den ena handen. Helst med en cigarett i andra handen. 
Jag minns att jag åtminstone brände hål i två tröjor under min högstadieperiod. Den ena var en vit "fruit of the loom" tröja kan jag minnas nu. Hålet syntes så jävla tydligt i den. Det syntes inte lika väl i den svarta "Hathor" tröjan.

Det gick många koppar kaffe, åtskilliga bullar och bakelser och baguetter. Utan smör och utan grönsaker såklart. 
Sånt är viktigt. Dessa avnjöts under timtal med skvaller och brevskrivande. 
Det var på den tiden vi fortfarande avhandlade alla "viktiga" saker via brev. Sånt som man inte kunde prata högt om eftersom det alltid fanns någon man kände som kunde höra som kunde skvallra vidare. 
På något vis kom det alltid fram oavsett. Trots våra brev med respektive namn skrivna utanpå hopvikta linjerade A4 papper.
Det är inte utan att jag längtar tillbaka. 
Allt verkade så jävla okomplicerat då. Även fast jag faktiskt fortfarande kan minnas att det både var komplicerat och stundtals förjävla tungt. Men man var ung. Och man hade livet framför sig. 


Nu har man sömnlösa nätter, fyllda med för mycket kaffe.
Fyllda med musik och en skenande hjärta.
Fyllda med längtan och en gnutta hopp.
Jag får inte glömma saknaden. Den är viktig.
Jävligt viktig! 

Nu skall jag försöka sova ett par timmar. Hämta andan och ladda inför LillÄlsks hemkomst från dagis.
Robbin kommer oxå. Har jag tur har han med sig disneyfilm till mig! (Läs:Sanna)
Ta hand om Er mina fina!

Kiddo going to grandma!

Just precis så ja .. 
Min älskade lilla söt-terrorist skall till mormor i helgen och mamma skall vara barnledig!
Ja, jag ser fram emot det. Faktiskt! 
Vara Elin Lite. 

Idag blir det lek med finaste Pax.. (jag håller tummarna för parkhäng)!!!
Och imorgon blir det att resa tillbaka till std för den där festen med extraföräldrarna och vackerC i Std!
Helgen kommer bli awesome!
Ha den finaste av helger mina vänner!

Detta lilla nattmonster ...

Tröttheten ligger som en dimma över hjärnan idag! 
3 timmars sömn blev det tillslut. På ett ungefär. För som vanligt när man väl precis lyckats somna och somnat i en sådär 20-30 min så var det dags för det älskade lilla monsterbarnet att vara hungrig och vilja ha välling.

Och hur kan man säga nej till ett skuttande barn i en säng som är allmänt kramsjuk och världens sötaste? 
(även fast jag vet att folk säger att hon är så stor att hon inte behöver välling på natten numera) 

Men jag tar Väldigt Gärna emot tips!!
Hur gjorde ni för att vänja av Era barn med välling på natten? 
Jag skulle så hemskt, hemskt gärna vilja slippe gå upp i princip varje natt .. hon fyller ju faktiskt två år till sommaren! 
Det känns ju onekligen som att det är mer trygghet än hunger? Eller vad tror ni?
Morgonens facebookstatus såg ut såhär:



"Efter ungefär 3 timmars sömn är jag inte säker på om det är Ungen, min hjärna eller min kropp som skall få åka barnvagn idag. Jag känner mig slightly retarded. Och träna?? Varför i helvete då? VAD tänkte jag? :O Det är sjuuukt länge tills Beach 2015! :p"


Trots den fantastiska tröttheten som var lika förlamande imorse som nu så blev det en sväng till gymmet efter dagis idag med! 
Totalt så blev det väl en mil på cykel och löpband. 
Sedan kom det läskiga människor och jag var stressad inför skolan och gick hem. 

(Ja, det där med folk är jävligt läskigt. Och jag är jävligt töntig. Jag vet)

Klockan närmar sig som vanligt slagen och jag skall andas in, andas ut, ta på mig skorna och dra iväg igen.

Snart är det kvällen. 
Behöver jag säga att jag längtar? 

Fast först är det Städning som gäller!! 

Au revoir mina vänner!


Vad  hittar ni på idag?

Godnatt världen ...


Fucking Awesome I tell you!

Wow!! 
Vi kom iväg! Finally! 
Som jag har väntat och tjatat. Jag trodde seriöst aldrig att det skulle ske.

Men i fredags kom Tant  på den briljanta idéen att det faktiskt finns ett gym inte alls långt som har de viktigaste redskapen och framför allt (och bäst) att det är gratis!! 

Så det började med en rask promenad till dagis för att sedan köra en timme på gymmet efterföljt av en kopp kaffe och en cigg (ja, jag vet) i solen på utsidan! 
Morgonen kunde inte ha startat bättre! 

Nu satsar vi på att detta kommer bli en vana! I love it already!
Nu är det dags att springa till dagis för att sedan ta med Sannalainen och Mois ut i solen för lek och mellanmål! 

Awesome I tell you, Awesome!
Förövrigt skriker jag ikapp till Morbid Angel och pumpar kaffe och njuter av adrenalinet som rusar i kroppen!

Pingvinkärlek!




Såhär såg det ut i påskas när Småflickorna turned into penguins!
Det var nog det sötaste jag någonsin skådat!


Tack till C´s mamma för dräkten och tack till C och P för lånet av den söta ungen på kortet!


Älskade vackra små pingvinbarn!



Vi älskar Er så!



It´s alive...

Jag fick en kommentar på msn för ett par dagar sedan. 
Denna någon hade tydligen pratat med min blogg. Denna någon berättade även att bloggen kände sig lessen och bortglömd. Övergiven och nonchalerad. 
Stackars Bloggen.

Det är inte riktigt så det ligger till. Jag sträcker bara inte till åt alla håll helt enkelt. 
Jag vill så mycket. Det finns så mycket ord och tankar att jag inte riktigt vet i vilken ende jag skall börja.
Hela min hjärna är ett kaos. Och då menar jag mer än vanligt.
Dessutom har jag blivit så förskräckligt förvirrad att jag bara denna vecka har "missat" två dagar.. Tydligen har två dagar passerat utan att jag minns dom. 
Vart tog dom vägen?? 
När jag tror det är Onsdag så är det helt plötsligt Torsdag. Kinda scary!
Som toppen på kakan håller kroppen på att lägga ner. Feber, yrsel, kräks lite blod, näsblod och en riktig jävla trötthet!! 
O andra sidan kom jag nyss på att det kan vara pollen med. 

Oh well .. Saker är som de är! Vi lever! 

Skall slänga in en liten bilddropp lite senare, jag lovar :) 


Jag hoppas allt är bra med Er?! 
Hänger ni fortfarande kvar här eller har ni lämnat mig?

Tisdagmorgon.. Feels like monday!



Vissa morgnar är måndagmorgnar oavsett vilken dag det är. Som idag.

Morgonen börjar med en liten som inte alls vill väckas och bara är lessen och grinig... Och ja. jag känner mig som en hemsk, hemsk mamma när jag släpar upp henne ur sängen trots att jag vet att det brukar gå över fort, vilket det oxå gjorde!

Dessutom skulle mamman ställa in en mugg med kaffe i micron för att värma ..Det var väl mest grejjen att hon hade glömt att ha i kaffe i muggen. Tack o lov gick det bra men .. Det var väl bara tur I guess.

Som om inte det här skulle vara nog tycker man så plötsligt pang säger det och man börjar blöda näsblod utav bara ¤%"#¤. Vad skulle Det vara bra för kan man undra?


Oh well.. det slutade väl oavsett ganska lyckligt. J kom online på Fb och vi bestämde att han skulle ta följe med oss till dagis. En liten mysig morgonpromenad helt enkelt.

Nu skall det fortsätta klippas och klistras igen. Så oerhört ostimulerande att man vill dö lite. Men, men ... vad gör man inte!?


Ny vecka, nya problem!


Poff!

Halljävel from Hell!

Sådär ja! Halljäveln from Hell börjar ta form. Äntligen! 
Halva är målad. Det är ett framsteg. 
Från att ha stått spacklad i ett par månader menar jag... 

Så om målandet nu tar några dagar så .. Ja, det är ok. Faktiskt! 

Den blir i alla fall målad! Det Ni! 
Det trodde ni aldrig.

Och inte du heller, HallJävel!
HA!!

naked and stumbling.

Dom här dagarna har varit galet turbulenta på alla möjliga vis. 
Men nu är påsken över och vi har återigen landat hemma. Hemma i tryggheten och rutinerna!
Samtidigt som jag önskar jag kunde stanna längre så är det här det är bäst för mig. Tror jag. 
Eller rättare sagt: Det är här det är lättast!
Mina känslor kastas runt likt stormvindar i Strömstad. Huden tycks ha tappat sitt skydd. 
Där är jag naken och blottad
...And I know that you can see right through me...

Det är skrämmande det där. Jag föredrar den anonymitet jag har i Göteborg. Delvis i alla fall.
Ibland äter även ensamheten på mig! Det kan jag inte förneka. Jag är inte mer än människa.
Kontentan är väl att det var en jävligt lyckad resa. Både för mig och för Lillälsk.
Skogsluften gjorde underverk för både henne och mig! 
Sedan att jag fick träffa min VackerC samt ett par andra människor gjorde den här helgen helt jävla perfekt! 
Lillälsk har lekt med grannbarnen och mormor och blivit bortskämd så till de grader att jag vet inte vad ... 

Jag hade intentioner om att ge henne påskägg med frukt men det gick väl åt pipsvängen skulle jag vilja säga .. För när katten är borta dansar råttorna på bordet.

Med andra ord: När jag åkt till staden för att träffa VackerC hade Liten och Mormor suttit i soffan med benen på bordet och ätit varsitt påskägg. 
Behöver jag berätta om lyckan hos mitt barn?
Jaja... nu är det inga mer festligheter innan hon fyller år i Juli. Hoppas jag. Nu får det vara bra helt enkelt! 
Jävla godis! :)
Nu skall jag ta och lägga på ett kol och kasta mig i duschen innan liten vaknar. 
Sedan blir det att förbereda lunch! 

När lunchen är färdig skall vi nämligen möta upp J och hitta någon lekplats och härja av oss lite.
Det var länge sedan vi träffade honom så det skall bli trevligt med en liten update. 
Är jag snäll kanske jag gör en kanna kaffe och tar med. 
Ja, det får jag nog ta och göra!
På återseende mina vänner! 


Hur har Eran påsk varit? Har ni firat?


RSS 2.0