Lilla Talibanprinsessan fick hämtas från dagis idag för nu har den där förb*nnade kräks-så-mycket-du-vill sjukan kommit hit! 

Min stackars lilla ängel! ♥

Och hon förstår såklart inte riktigt vad det är som sker.. mer än att det är hemskt obehagligt att kräkas! 
Såklart...
Så då söker hon mammas trygghet...

Med andra ord i klartext: 
Skall det kräkas, skall det göras i mammas famn med huvudet mot mammas bröst...

Men faktiskt så är det helt ok och bekommer mig inte ett dugg! 
(ok, kanske liite dårå)

Men kan jag göra hennes ångest liite mindre och göra det hela lite tryggare så får hon kräkas precis vart hon vill! 

Nu sover hon sedan ett par timmar tillbaka och jag hoppas hon fortsätter med det ...
Att det kanske går över fort ...

Jag minns förra gången. Hennes första .. Då höll det på konstant i nästan 4 dygn...Helt slut var det inte förrens femte kvällen. 
Det var hårt både för liten och stor.

Huvaligen! 

Nej, nu lägger vi oss och hålla tummar för att jag vaknar med en frisk, pigg talibanprinsessa imorgon! 

Godnatt på Er!