Rotlösheten kryper i mig!


Slutet på dagen närmar sig, det sista kaffet slinker ner.. tankarna kastas runt likt förvirrade ping-pong bollar i ett tomt rum.
Tröttheten gör sig påmind. Rastlösheten och saknaden kryper i kroppen. Som de flesta kvällar.
Så var det. det här med Rotlösheten. Att inte höra hemma någonstans.
Vart är hemma? Vart skall man bo? Spelar det någon roll vart man bor? Finns det verkligen någonstans man kan kalla hemma? En plats där det finns någon eller något som verkligen kan hålla en kvar. Fast. Som man inte kan lämna .. som inte låter en lämna?

Just nu finns det ingen sådan plats. Och jag längtar ständigt bort. Till något annat. Kanske är det för att man söker.
Man söker den där indre friden, det där lugnet. Som man ser i ögonen på folk ibland. Som har hittat sig själva, sin plats i livet. Jag är inte en av dom och jag undrar om jag någonsin kommer komma dit.


Softly in her sleep
Pictures of the life she's longing
For slowly appear
She's seen them all before
But somehow never quite this clear
She just smiles, she don't want the world

Kommentarer
Postat av: Isabel ( Bella Bonita )

Hej gumman !



Fick dom hos husläkaren. Men jag tog dom inte under tiden jag va gravid så då va jag för det mesta uppe på alla möjliga konstiga tider. Men ibland blev jag så trött för bebisen tar ju mkt kraft av en.



Alltså finns ju så mkt olika tabletter man kan äta för sömnen. Du bore ringa ditt sjukhuset där du bor & berätta hur du har det..

2008-12-10 - 01:13:09
URL: http://isabelhernandez.blogg.se/
Postat av: Jen

Ohh, lovely song!



Men babe...jag älskar dig och vill inte att du ska må dåligt.

Finns det något man kan göra? :)

Puss

2008-12-10 - 08:47:57
URL: http://pansky.blogg.se/
Postat av: Josefin

Vända rotlösheten till något positivt? tell me hur du gjorde isf. Jag hoppas och tror att när bäbis växt upp lite mer så kommer du att finna det man kallar för hem - tillsammans med henne. Eller är det så, att det finns inget som är Hemma.. kanske bara är känslan som är Hemma. Havet som slår mot klipporna, spelar det någon roll var?



Sen, om vi vänder på steken. De jag känner som bott här i Ljung i hela sina liv, för dem är detta hemma. Hemma för dem är detta.. och när jag ser ut över Ljung så känns det som ett fängelse. För mig ÄR Ljung ett fängelse. Men inte för dem.. nej, inget fängelse utan trygghet. Hellre då att jag reser omkring, med rotlösheten som ett hål inom mig, än att bara veta om en sak. Tills den dagen då man slår sig ner och pustar ut, Faan så skönt att finna sitt hem tillslut!



För älsk, vad jagar vi? en dröm eller det verkliga? Jag tror inte att ifall jag skulle andas ut ifall jag kom tillbaka till min ö. Jag tror inte att havets vågor och de ljumna klipporna om sommaren hade stillat stormen i mitt inre.. men drömmen, den är vacker att bära med sig.

2008-12-10 - 10:00:16
URL: http://skalbaggeskal.blogg.se/
Postat av: ina-bina

Kan du skicka mig din mejl, så skickar jag över det? :)

2008-12-10 - 12:27:01
URL: http://inabina.blogg.se/
Postat av: cicci

hej...

jag har oxå den känslan av rotlöshet. Den har alltid funnits med mig o jag har ingen "hem" stad pga ständig flytt.

Men det jag kan trösta med är att så länge du o skrutt har varandra så spelar det ingen roll vart man kallar hem. så länge ni har varandra. Så på ett sätt är man faktiskt fri! Du kan flytta utan att känna att du lämnar din rotplats...

2008-12-10 - 17:09:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0